gah!

det där med sverige har jag egentligen aldrig fattat. fastän att jag har bott här i hela mitt liv och aldrig ens varit i närheten av att bo i ett annat land är jag så sjukt galet trött på allt som vi gör. eller vänta, jag är trött på hela världen och alla tankar som sprids mellan oss hela tiden. det är faktiskt inte sveriges fel, nej det är det inte. vi är som en lillebror till alla andra länder i världen. det är de som har gjort oss som vi är i dagsläget.

vi pratar om hur vi vill skapa en jämnställdhet mellan könen. hur länge har vi pratat om det utan att det egentligen har hänt ett skit? jojo, kvinnorna har det bättre idag än vad vi hade det förr. men kallas detta jämnställdhet? nej inte ens i minsta grad. här arbetar män och kvinnor lika, samma arbete, samma arbetstider och samma villkor, men kvinnorna har ändå mindre lön, för samma sak! så vad gör vi när ett feministisk parti vill komma in i riksdagen? vi röstar ned dem. vi skiter i allt vi har sagt att vi ska kämpa för. ett parti som går hundra-procentigt in för att skapa en jämn nivå mellan könen - precis som vi vill. och vi röstar ned det, eller nej, vi skiter i att rösta alls.

det är det här som är grejen med allt. alla är så jävla bra på att lova saker, att tycka och uttrycka sig.men när det väl gäller är alla lika kassa som de var innan de uttryckte sig.

och så är det det där med att vara bäst. "vi borde dra oss ur eurovision song contest. alla östländer röstar bara på varandra". vad gjorde vi och vad fick vi? de enda värdiga poängen vi fick iår var från danmark, island, norge och finland. tack så mycket kära grannar! vem fick vår 12poängare? finland. PRECIS lika förutsägbart som att cypern gav max till grekland. alla är likadana, och alla gör likadant när det väl gäller - det är bara att inse.

perioden efter september 2006 var ett enda stort irritationsmoment. "vilket skämt att inte ens kulturministern betalade tv-licensen". jag håller med! det var både helt galet komiskt och onödigt. men en grej som också stör mig är hur intensivt den nya regeringen granskades. här gick grävande journalister genom eld och vatten bara för att få veta en ytterliggare smaskig detalj om en nyanställd riksdagsledamot. det komiska är att om inte majoriteten av våra kvällstidningar vore socialistiska skulle den föredetta regeringen varit på minst lika många löpsedlar som dagens regering hade under den perioden.

jag blir så irriterad ibland. jag gillar inte när allt bara tas för givet, och att ingen gör någonting åt saken. att allt bara går ut på att bli känd, att vara någon, att känna flest och vara på mest ställen samtidigt. att ha flest saker på topp-tio-listan och att ha mest bilder på bilddagboken.se. att ha mest kommentarer på sin modeblogg där du presenterar dagens outfit och är extra nöjd med den där tröjan på nk, att du stolt skriver både märke och pris med fet stil bredvid. att ha spytt flest gånger på en utekväll. att ha flest sms av helt olika killar på mobilen. och att helt enkelt ha status - det är det allt går ut på i världen.

men alla gillar dig! alla älskar ditt händelserika liv. alla bryr sig om alla killar som gillar dig, hur de skrev vad på msn igår. jag beundrar dig och din stora personlighet. jag älskar din blogg där du egentligen inte skriver om någonting och där du skriver om dagens stora problem om varför i-helvete asos.com's fraktkostnad är så dyr.

jag blir så trött.