kent i all ära

nyvaken, nysjuk och nykär.

jag har hittat tillbaka till sveriges bästa band! kent har jag lyssnat på sedan sjuan då jag fick för mig att beställa alla skivorna från internet. jag och lina satt på altanen med en trådlös cd-spelare och lyssnade igenom alla låtar samtidigt som vi följde med i texterna i texthäftet. vi tog pauser mellan skivorna och drack saft. det var tider det.

jag var kent-trogen och lyssnade nästan enbart på dem. för mig handlar inte musik om att hålla sig till en stil, så när jag efter ett tag hade lärt mig alla texterna sökte jag musik på annat håll. jag började att bygga upp min egen musikstil.

sedan dess har jag aldrig riktigt fått tillbaka den där speciella känslan man får av en riktigt bra kentlåt. om det är någon som har hört "jag vill inte vara rädd" så förstår ni precis vad jag menar.

när jag fick min kära ipod fick jag helt enkelt inte plats med alla skivorna. jag började sålla bort låtar och lade in endast ett par. kent är så magiska! jag kan lova, att det finns inte en enda låt av dem som jag inte gillar! så igår fick jag fnatt och lade in alla mina kära cd-skivor på ipoden. och nu ligger de där; 107 låtar, 8 timmar 8 minuter och 16 sekunder musik. och idag kan jag inte få nog!

kent passar till allt. plugg, tåg/buss/bil/flyg-resor, jobb, semester osv osv. kent passar till att ha strömmande in i ena örat samtidigt som man pratar med kompisarna. de passar till att höja till maximal volym och släppa loss. de passar till att vara glad, deppig och lite mittemellan till. jag älskar dem för att i cirka 10 låtar använder de ordet "älskling" och jag älskar dem trots att folk säger att man får lust att ta självmord när man lyssnar på dem. herregud, skaffa lite självförtroende.

kent, jag älskar er.

hey! ni som kallar er kentfantaster. ni är ingenting om ni inte har lyssnat på:
bas riff, längtan skala 3.1, OWC, pojken med hålet i handen och kungen är död.