framtidsvision

under hela tågresan till skolan brainstormade jag och sofia på vad man kan ha som yrke. varför lockar inget mig? varför har jag ingen självklar framtidsplan? hon föreslog yrken som bagare, diademdesigner och austronaut (stavning?). tanten som satt bredvid henne skrattade och sa till mig "det är nog meningen att du ska vara arbetslös".

sofia ska plugga i umeå till jurist och emma ska till london för att plugga modefotografering. vad ska jag göra?! plan a är att ta vara på mina två sabbatsår så bra jag kan, och verkligen tänka ut något som jag brinner för. borde man förresten tänka ut något man gillar att göra? det ska ju vara självklart och poppa upp i skallen direkt. men nej, inte för mig. jag vill bli fotograf! - men i den kategorin finns det inga pengar att tjäna såvida man inte blir världsberömd, och vad är oddsen på det?

efter gymnasiet ska jag jobba ihop massa pengar och sedan med dem ta mig till usa i några månader. där ska jag göra allt jag har lust att göra och leva livet fullt ut. när jag kommer hem från de förenta staterna ska jag gå en enskild fotokurs, grundkurs, och förhoppningsvis veta efter den om jag vill satsa på att hålla i en kamera hela livet.

I want you know, it's driving me crazy.
If I let you go, I will betray myself.