du har fått mig att må dåligt i evigheter. du har fått mig att hoppas, gråta, skratta och vilja slå sönder hela världen. allt bara på någon månad! hur är detta möjligt? att en person som är socialt missanpassad och inte kan genomföra en vanlig diskussion få en person att må som en bergochdalbana? det är helt otroligt. det mest komiska är att du skyller på att jag är likadan som förut och aldrig kan förändras. det är väl som man säger... de enda skoavtrycken man känner igen är sina egna.
det här är det sista jag någonsin kommer skriva som är riktat mot dig. skönt va?
jag skiter i hur du mår, det enda jag bryr mig om är att hon inte ska behöva gå igenom exakt samma saker som jag gjorde. det vore fel av mig att sitta och se det hända. du kanske inte ens läser det här, och det är inte heller meningen. jag hoppas inte att du läser det här, för om du gör det har du nog lika problem som jag har. konstigt det känns va? att inse något som man inte vill inse?
girlpower!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar